I det här inlägget berättar Paula om sin väg till tyska mästerskapen i Hobby Horsing.
Hobby Horsing är en sport som många underskattar vid första anblicken. I själva verket kräver den träning, uthållighet och massor av passion. I den här artikeln vill jag dela min personliga resa och berätta hur jag lyckades kvalificera mig till tyska mästerskapen i Hobby Horsing trots en skada och många utmaningar. Till slut blev jag till och med silvermedaljör i dressyr.
Så började det
Hur hamnade jag i den här sporten? Allt började med en julklapp: en bok om att sy Hobby Horses. Med hjälp av min kusin, som redan hade gjort flera, skapade jag min allra första häst. När jag upptäckte att det fanns riktiga tävlingar i Hobby Horsing blev jag direkt fascinerad och kunde inte sluta. Kort därefter deltog jag i mina första tävlingar.
Början: kvalificering i Hobby Horsing
Långt före kvaltävlingarna hade jag redan deltagit i många tävlingar i Hobby Horsing med olika klubbar. Jag hade en bra bild av vad som väntade och valde till slut Freiburg som tävlingsplats.
Tävlingshelgen var full av spänning. Först kom tidshoppningen, följd av dressyr och stilhoppning. Alla prestationer filmades och laddades upp i bedömningssystemet. Redan på plats kunde jag se att jag hade klarat det. Jag var kvalificerad och otroligt glad.
Bakslag: en skada före mästerskapen
Tyvärr varade glädjen inte länge. Jag skadade fotleden under en träning. Först verkade det vara en småsak, men efter veckor av smärta och en magnetröntgen visade det sig vara en allvarlig skada. Jag fick besked om att vila helt i sex veckor.
Det kändes som om min värld rasade, eftersom mästerskapen närmade sig. Som tur var förstod min ortoped min motivation och lät mig börja träna igen tidigare, på villkor att jag lät skadan läka helt efteråt.
Träning mellan hopp och smärta
Från den stunden var disciplin allt. Jag gick till gymmet flera gånger i veckan för att bygga styrka och uthållighet för dressyr och hoppning. Jag var också med på särskilda träningar i min klubb hemma, trots att resan från Stuttgart tog ungefär två timmar åt varje håll.
Foten gjorde ont varje gång jag rörde mig, men sjukgymnastik och kinesiotejp hjälpte. Jag lärde mig att arbeta med kroppen trots smärtan. Det fanns stunder när jag ville ge upp, men min familj och min bästa vän gav mig hela tiden kraft att fortsätta.
Tyska mästerskapen: starka känslor
Efter alla bakslag kom äntligen dagen för tyska mästerskapen. Stämningen var full av känslor och spänning.
- Jag fick stryka mig från stilhoppningen på grund av foten.
- I tidshoppningen rev jag ett hinder.
- Men dressyren gick perfekt.
Min egenkoreograferade kür gav mig femteplatsen i finalen och silvermedaljen i dressyr inom Hobby Horsing. Jag missade förstaplatsen med bara två tiondels poäng.
Vad jag har lärt mig
De här mästerskapen lärde mig att hårt arbete och envishet verkligen lönar sig. Även när hinder som skador eller tvivel dyker upp ska du aldrig tappa dina mål ur sikte.
Om du har frågor om träning, kvalificering eller grenarna dressyr, stilhoppning eller tidshoppning får du gärna höra av dig till mig på Instagram: @kht.galaxyy.
FREE
